Försvarsmaktens stöd till civila samhället

Men när det i flera år går mellan en mycket uppmuntrande rapport om försvarsförberedelser och uppföljningsåtgärder-och det finns en stor kris mellan dem - avslöjas inte bara samhällets extraordinära brister: vi fastnar i våra planeringsprocesser. Å andra sidan, när en kris påverkar oss, är den makt som finns i individer och organisationer också synlig när den är hård.

Det är förvirrat i kurvorna. Den nya jorden bryts i samarbeten som inte har praktiserats tidigare. Beslut fattas. Här är lektionerna att rita. Handlingskraften vid genomförandet av det civila samhällets stöd under en pandemi bör överföras till planeringen för de väpnade styrkornas tillväxt. En attityd som tränger in i det faktum att du kan göra allt du kan med det du har, ersätter naturligtvis inte all planering, investeringar i förberedelser och potential för genomförande.

När krisen är över är det dags att utvärdera och dra slutsatser för framtiden. Ändå kan vissa observationer redan göras: en är förväntan när det gäller att stödja försvarsmakten för resten av samhället i samband med fredstidskriser. En annan iakttagelse gäller eventuellt inflytande på inriktningsbeslutet, som väntas beslutas av riksdagen. Försvarsentusiaster med kunskap och minnen från gamla fältsjukhusdagar beklagar Försvarsmaktens förmåga tidigare, men tänker inte alltid på medborgare som inte har aktuell och historisk kunskap om Försvarsmakten.

Den mindre insatta delen av befolkningen undrar inte vart alla andra fältsjukhus tog vägen, till civila samhället kan i stället förvånas över att Försvarsmakten överhuvudtaget har kapacitet. Kommer det att bygga militära sjukhus? I det här fallet borde de stödja det civila samhället mer! Dessutom förstod inte alla beslutsfattare hur historien såg ut.

Argumenten har försvunnit sedan det civila samhällets stöd utvecklades som en av Försvarsmaktens huvuduppgifter, och stödet till civila aktiviteter i världen kommer inte längre att utformas för att utforma militärt försvar. Få människor är emot att använda samhällets resurser till maximal effektivitet för allas gemensamma bästa. Mindre populär är att klargöra konsekvenserna för vad som är huvuduppgiften, fram till den dag då denna förmåga inte är efterfrågan.

Nu, som det kallas, stiger politiska Röster För att dra nytta av de väpnade styrkornas resurser under kriser. Lägg till detta den pågående diskussionen om behovet av särskild lagstiftning om civila kriser, och det är lätt att se att förändringar bör förväntas. Svensk krisberedskap bygger på reguljära administrativa strukturer, ansvarsprincipen och geografiskt ansvar. Regeringsformen innehåller inga specifika regler om civila nödsituationer som tills civila samhället när det gäller krig och fara, kapitel 13.

Sådana nödsituationer kan hanteras inom ramen för allmänna regler i form av en regering. I år föreslog Konstitutionsutskottet att det skulle finnas särskilda regler för hur civila kriser kan hanteras i till civila samhället av en regering, men det har inte hörts. Moderaterna har nu meddelat att de tänker överväga att införa särskilda regler för hur civila kriser kan hanteras, i syfte att göra Sverige mer motståndskraftigt mot de komplexa hot och risker vi står inför idag.

I slutändan kan vi landa i bedömningen av konstitutionsutredningen att det finns ett behov av att utöka regeringens regleringskompetens i nödsituationer och att särskild reglering bör införas i regeringens handlingsområde. Men det kommer naturligtvis inte att ske utan samband med de överväganden som för närvarande äger rum inom ramen för den pågående civilförsvarsutredningen, vilket i sin tur kommer att öka problemet med uppgifterna att utforma de väpnade styrkorna och stödja civila aktiviteter i världen och situationen med gråzonen.

Grunden för de väpnade styrkornas verksamhet är förmågan att beväpna. Försvarsmakten ska kunna stödja civil verksamhet med regeringens befintliga kapacitet och resurser. Denna förmåga kan utvecklas, men baseras på hennes unika yrke och hennes specialiteter. Om politiken försvarsmaktens stöd ha mer än vad som för närvarande regleras av Försvarsmaktens stöd för civil verksamhet och om makten är försvarsmaktens stöd organisera, utbilda eller leverera i förhållande till andra uppgifter, måste resurser tillhandahållas för detta så att huvuduppgiften inte dräneras.

Detta har lätt hänt i ett samhälle som nu återigen har lärt sig att allvarliga kriser uppstår, medan förståelsen för antagonistiska hot och krigets krav försvinner. Frågan är, vad är den nyförvärvade förståelsen av svensk beredskap för framtida rester när det gäller att fördela resurser till civilt och militärt försvar?

Försvarsmaktens stöd nog är andra utgiftszoner sällan inställda mot försvarsinvesteringar. Beslutet måste fattas av befälhavaren eller hans inom högkvarteret, bestämt av överbefälhavaren. Men om begäran endast avser utrustning eller tjänster i mindre utsträckning, kan begäran göras vid en annan organisationsenhet i Försvarsmakten. Beslut måste fattas av chefen för organisationsenheten.

Anmälan måste göras minst tio veckor före det datum då beslutet är avsett att fattas och innehålla en detaljerad rapport om detta ärende. Avsnitt 15 Samling Försvarsmakten kan delta i övningar för att förbereda stöd till civil verksamhet. En begäran om att Försvarsmakten ska till civila i samhället sådan övning ska genomföras på det sätt som anges i avsnitten 12 och 13.

Beslut måste fattas på det sätt som anges i avsnitt 13. Avgift. Full kostnadstäckning måste uppnås om inte stödet ges till en annan offentlig myndighet eller är stöd i enlighet med kapitel 3. Försvarsmaktens 17 mom. får, utan hinder av 5 mom. I föreskrifterna om myndigheters riskhantering, som villkor för stöd enligt denna förordning besluta att försäkring ska tecknas för statlig egendom, skadeståndsansvar eller på annat sätt för skada som staten kompenserar.