Skola med fördröjning

För det första har avhandlingen ett individuellt perspektiv, eftersom studenternas egna intervjuade egna erfarenheter spelar en nyckelroll. För att kunna förstå och förklara varför de sociala relationerna mellan eleverna är som de är har analysen också kopplats till makronivån vid behov. Således faller det individuella perspektivet också till viss del in i det organisatoriska perspektivet när det gäller hur skolan är organiserad som en institution och det strukturella perspektivet när det gäller strukturer av social makt.

Fältforskning användes som tillägg. Jag intervjuade 29 elever på olika skolor i Malmö. Elva av dessa studenter deltog i uppföljningsintervjuer från ett och ett halvt och ett halvt år efter den första intervjun. En annan kompletteringsmetod var att intervjua mestadels lärare samt annan skolpersonal för att fördjupa mina kunskaper om elevens skolsituation för att få universella studentintervjuer.

Intervjuer med studenter och deras berättelser, trots att studiens huvudfokus är. Ett av de största problemen i Bourdieus sociologiska forskning är utbildningssystemet och hur människor inom utbildningsområdet har och konkurrerar om olika hierarkiska positioner. För det första har avhandlingen ett individuellt perspektiv, eftersom studenternas egna intervjuade egna erfarenheter spelar en nyckelroll.

För att kunna förstå och förklara varför de sociala relationerna mellan eleverna är som de är har analysen också kopplats till makronivån vid behov. Således faller det individuella perspektivet också till viss del in i det organisatoriska perspektivet när det gäller hur skolan är organiserad som en institution och det strukturella perspektivet när det gäller strukturer av social makt.

Eftersom ett av målen med undersökningen är att lyfta fram elevernas individuella upplevelse i deras skolsituation, var den valda grundmetoden kvalitativa intervjuer av studenter. Fältforskning användes som tillägg. Jag intervjuade 29 elever på olika skolor i Malmö. Elva av dessa studenter deltog i uppföljningsintervjuer från ett och ett halvt och ett halvt år efter den första intervjun.

En annan kompletteringsmetod var att intervjua mestadels lärare samt annan skolpersonal för att fördjupa mina kunskaper om elevens skolsituation för att få universella studentintervjuer. Intervjuer med studenter och deras berättelser, trots att studiens huvudfokus är. För att analysera det empiriska materialet skola med fördröjning jag främst teoretiska verktyg och begrepp från Erving Goffman och Pierre Bourdieu.

Ett av de största problemen i Bourdieus sociologiska forskning är utbildningssystemet och hur människor inom utbildningsområdet har och konkurrerar om olika hierarkiska positioner. Hoffmans teoretiska perspektiv är närmare individer och har bidragit till analysen av de olika skola med fördröjning relationer där nya invandrarstudenter engagerar sig i skolan.