Utredning om elevs behov av särskilt stöd

Ibland kallas det pedagogisk forskning, pedagogisk granskning, beskrivning av utbildning, bedömning av utbildning, utbildningsram etc. Ibland menar vi samma sak, ibland inte. Detta är förvirrande och skapar ofta missförstånd, precis som du tar upp. Det finns flera stöd. Den pedagogiska utredningen av elevens behov av särskilt stöd består i huvudsak av två delar: en kartläggning av elevens skolsituation, där vi tar hänsyn till omständigheterna på skol - grupp-och individnivå.

Studenten kan ha genomfört en talterapistudie inom området språkstörning. Kuratorn kan ha gjort en social observation i skolan. Med andra ord kan Skolhälsovården ha en rutin, så vi har alltid samråd med andra elevhälsokompetenser för att också kunna överväga andra aspekter än ren utbildning i vår undersökning. Utbildningsutvärdering behöver särskilt stöd. I denna del analyserar vi hur den allmänna informationen från Del 1 påverkar elevens skolsituation och förmåga att uppfylla kunskapskraven.

Vi gör en pedagogisk bedömning av elevens behov och dokumenterar våra resultat-om eleven behöver särskilt stöd och behöver ytterligare anpassningar. När slutsatsen är att en elev behöver särskilt stöd dokumenteras det, som du skriver, i handlingsprogrammet. Många studenter som behöver särskilt stöd behöver också ytterligare anpassningar som inte dokumenteras i handlingsprogrammet.

Nu till din nästa fråga, dvs vad som behöver dokumenteras när det gäller pedagogiska aspekter i kartläggning del 1. Det finns många bra med de frågor du särskilt. Du kan definitivt använda dem i den pedagogiska delen av undersökningen. Jag skulle fortfarande vilja säga att du kan få mycket ut av att ändra ordningen för frågor, för vi frågar, vi får svar. Det finns en så stark magnet som gör oss fel och bristfälliga med studenten.

Om vi i den första frågan också måste beskriva svårigheterna, blir utredning mycket svårare att titta på faktorerna på skol-och gruppnivå senare. På samma sätt är det en mycket stor fördel att stiga tidigt till elevernas och föräldrarnas åsikter. Specialboet bad specialpedagogen och läraren Gudrun Lobendahl Björkman berätta om sin syn på frågan. Gudrun Levendahl Björkman, vägledningshäftet, kan beställas på www.

Den 1 juli trädde ändringar i skollagen i kraft. Förändringen gjorde det klart att det finns en skillnad mellan ytterligare justeringar och särskilt stöd. Ytterligare justeringar, till skillnad från särskilt stöd, är vanligtvis möjliga för lärare som elevs behov del av regelbunden utbildning. Särskilt stöd är mer en interventionsinsats. Här är stödet ofta mer omfattande och långvarigt.

Endast särskilt stöd ska dokumenteras i åtgärdsprogram. Men innan ett åtgärdsprogram kan skapas måste skolan utreda elevens behov av särskilt stöd. Undersökningen stöd av två delar; en undersökning och sedan en pedagogisk bedömning. Special Nest samtalar med specialpedagog Gudrun Lobendahl Björkman, som föreläser i ämnet och som har skrivit flera stödmaterial, som tidigare skrivits av special Nest.

Syftet med att utreda elevens behov av särskilt stöd är enligt henne att vi behöver få en bredare förståelse för elevens hela skolsituation.

Vi måste öva på det faktiska i den första delen, kartläggningsdelen, så att vi inte gör tolkningar och värderingar. En annan fälla är om vi börjar med att kartlägga elevens svårigheter. Då finns det en risk att vi är fokuserade på de misstag och brister som vi upplever ligger hos studenten. Då blir utredning elevs svårt att slå upp och kartlägga faktorer på skol-och gruppnivå.

Elevens och föräldrarnas perspektiv på några andra fallgropar ligger i det faktum att vi redan börjar analysera i kartdelen, som för första gången hör hemma i den andra delen - i pedagogisk bedömning, förklarar Gudrun Lovendal Björkman. Ett exempel är att det kan finnas en utredning om att en student behöver en särskild studiegrupp. Det här är inte studentens behov, men kan vara en lösning, en åtgärd som senare tas upp i behov.

En student kan till exempel behöva en mycket strukturerad och tyst inlärningsmiljö, i ett mindre sammanhang med färre studenter att relatera till. Särskilt stöd kan också behöva personal som har specialkompetens inom NPF. Fallgropar minskar vår förmåga att verkligen förstå en elevs hela skolsituation ur olika perspektiv. Gudrun rekommenderar följande steg i kartläggningsdelen.

Vi måste ha elever och föräldrar från början. Om vi tar dem i slutet har vi ofta redan blockerat oss själva på vägen att tänka. Då kan det vara svårt för oss att ändra vårt tillvägagångssätt baserat på vad eleven och föräldern säger.