Hur stor skuld bör

Sverige framstår som det enda medlemsland som förväntas se sin BNP-nedgång och arbetslösheten når den tredje högsta i unionen nästa år. Samtidigt väntas den svenska inflationen bli den lägsta nästa år. Bryssel 16 November 9 långsam utveckling av nya budgetregler i EU-Swantson varnar för EU: s finansministrar i vilda västern som träffas i dag på torsdag i Bryssel för samtal, bland annat som en uppdatering av unionens regler för medlemsstaternas offentliga finanser måste visa.

Sverige tillhör en grupp länder som vill ha strängare regler, färre undantag och böter för dem som inte följer reglerna.

Det är fortfarande inte tillräckligt tydligt att alla länder ska följa det vi är överens om, sa finansminister Elisabeth Svantesson m på mötet. Om reglerna inte blir tillräckligt tydliga varnar hon för att det finns en risk för "high chaparral" med syftet med den tidigare populära amerikanska Wild Avaster-serien. Hon tror också att länder är längre bort idag än de var i vår.

Se diagrammet för den europeiska portalen för EU: s offentliga skuld och budgetunderskott. Till exempel, som det är nu i den ekonomiska krisen, när arbetslösheten kan stiga, och det kan vara en nedgång i priserna på bostadsmarknaden. Utseendet på tips om ekonomin i Sensorsamhället i den mest skuldsatta tabellen nedan visar en jämförelse mellan lånesituationen i Sverige och några andra europeiska länder.

Siffrorna avser hushållens totala skulder i MFI: s monetära finansinstitut, såsom lån från banker, hypoteksinstitut och finansiella företag. Hushållens lån per capita beräknat i euro per December, lån från monetära finansinstitut MFI. Källa: Europeiska centralbanken och Makrobond jämfört med europeiska länder, som inkluderar Europas största ekonomi och vissa grannländer, Danska hushåll har den högsta skulden per capita.

I slutet var den svenska skulden knappt 39 euro per invånare. Detta motsvarar ungefär Svenska kronor. Samma siffra för Danmark handlar om Svenska kronor, det vill säga nästan mer per capita. Nederländerna ligger på tredje plats efter Danmark och Sverige - Nederländerna ligger på tredje plats på det största lånet per capita. Gemensamt för Danmark och Nederländerna är att bostadspriserna steg kraftigt under århundradets första decennium.

Detta har lett till ett allvarligt prisfall kring finanskrisen i finanskrisens sviter har rasat även i Spanien eftersom intensivt byggande har skapat ett stort urval av nyproducerade bostäder. Spanska hushåll har å andra sidan inte särskilt hög upplåning per capita jämfört med andra europeiska länder. Demografiska faktorer är viktiga, det finns några viktiga faktorer att tänka på när man jämför upplåning per capita.

Demografiska aspekter, såsom befolkningens skuld bör, är en enhet. Skulderna är vanligtvis lägre om majoriteten av befolkningen är mycket små barn eller gamla pensionärer. Detta beror på att de har lägre upplåning än till exempel ett år, som är bland de mest skuldsatta. Hushåll i länder med en stor andel hyresbostäder tenderar också att vara mindre skuldsatta eftersom bostadslån står för en så hur stor skuld bör del av den totala prisökningen på bostadsmarknaden, som har lånat sedan finanskrisen ökade med cirka en miljon människor.

Om de totala lånen var konstanta år efter år skulle lånen per capita minska hur stor följd av befolkningstillväxten. Men nu har de ökat, vilket innebär att lånen har vuxit snabbare än befolkningen. Den snabba skuldökningen i Sverige beror till stor del på högre priser på bostadsmarknaden.